Berusa mig

Mamma jag fryser. Jag skakar och jag ryser. Du kan värma mitt hjärta men du kan inte värma mig.
Du kan sjunga Whiskey Lullaby's och du kan få mig att känna mig stark. Trots att jag är svagare än den fula ankungen. 

Jag vill inte nyktra till. Jag vill inte vakna upp till en verklighet som behöver mig. 
De behöver mig. Jag är deras enda hopp.

Mamma, jag fuskar på Harpan och jag vill veta hur livet blir därefter.
Jag vill vara bättre än alla andra. Samtidigt som jag vill se den skarpa världen falla.
 
Mamma, jag väger mig sju gånger om dagen för att vara allas ögon till lags.

Vet du vem Charles Baudelaire är? Jag vill leva efter hans ord.
Jag vill berusa mig mer. Med vin poesi och dygd. 
Jag vill inte inte känna tidens fruktansvärda börda som knäcker mina axlar och böjer mig mot marken.
 
Mamma, jag vill aldrig mer nyktra till. Men jag är för berusad för att berätta vad jag egentligen vill.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Nadina Karlsson

RSS 2.0